Å andra sidan, så tycker jag inte att jag har missat något viktigt ändå. Höjdpunkterna under partiledartalen rapporteras alltid i nyhetsmedier, men de spontana mötena, de goda seminarierna, och de högljudda diskussionerna – det är därför så många åker till Almedalen, från intresseorganisationer, fackförbund, och allmänheten. Idag presenterade sig en kvinna lågmält på ett seminarium, ”jag representerar väl den vanliga allmänheten”. Ja, den vanliga allmänheten är nog så diskussionslysten som vilken partiledare som helst, i alla fall i Almedalen.

Så, jag tar nog det principiella beslutet, att partiledartalen inte alls är höjdpunkten i Almedalen. De är bara ytterligare ett arrangemang bland de övriga 1 395. Och nu ska jag iväg på ett annat, minst lika viktigt inslag.

Ann-Charlotte Juliusson på Sacoförbundet Trafik och Järnväg, önskade att vi skulle ”titta runt hörnet”. – Jag vill att vi ska ge Sacostyrelsen en bra plattform att arbeta utifrån den kommande 4-årsperioden. 4 år är trots allt en ganska lång tid, sade hon

Cajsa Johansson från Lärarnas Riksförbunds studerandesektion ville  lära sig mer om Sacos verksamhet och bevaka förbundets intressen.

- Mina förväntningar är att vi ska hitta nya sätt att profilera oss, sa Gunilla Klingberg på Sveriges Tandläkarförbund.

Karin Söderberg, FSA och Mia Stuhre, Civilekonomerna var båda på en sacokongress för första gången. Vi tycker att det är kul att se hur det fungerar, vilka frågor Saco driver och känna att vi ingår i ett sammanhang, sade de. De var också väldigt imponerade över att statsministern närvarat och talat på invigningen. – Då känner man att Saco verkligen är en organisation som betyder något och som det är viktigt att ha goda relationer med.

Ett ombud ville absolut inte svara på min fråga; ”Nej, det får faktiskt vår förbundsordförande uttala sig om!” sa han ilskt och vände på klacken.

Stämningen nästan på topp alltså.