1) Regeringar antar att marknadskrafter och avgifter i högre utbildningen kommer leda till både högre kvalitet och lägre priser. Därför framstår det som lockande att införa avgifter.

2) Påståendet om högre kvalitet grundar sig på olika rankinglistor, som oftast toppas av amerikanska, privata och avgiftsfinansierade, universitet.

3) Anledningen att rankinglistor toppas av amerikanska universitet är att USA är mycket större än Storbritannien, som Hotson använder som exempel. De har fler lärosäten, och investerar mer pengar i högre utbildning. Detta faktum är förbisett i resonemang om avgifters effekter.

De fakta han radar upp är enkla, men övertygande. USA har 311 miljoner invånare, Storbritannien har 62 miljoner invånare. Räknat per capita har således Storbritannien fler toppuniversitet per invånare än USA.

Räknat i BNP  är skillnaden mellan USA och Storbritannien än större. USAs BNP är 14,658 biljoner, Storbritanniens BNP är 2,247 biljoner. Storbritannien investerar 1,3 procent av BNP i högre utbildning, USA ungefär 3,1 procent. Det vill säga mycket mer, både räknat i procent, i absoluta summor, och räknat i pengar per invånare.

”The UK has somehow managed to maintain top-ranked universities for only about a fifth of the US price”, konkluderar Hotson.

Hotson kallar själv sin analys för ”rudimentär”, och rimligen är det ett basalt grepp att inte bara analysera rankinglistorna efter vem som ligger högst upp, utan att också ta hänsyn till lärosätenas olika förutsättningar.

Frågan är dock om Hotsons första tes är korrekt, att regeringar baserar sin utbildningspolitik på rankinglistor, att de vill ha högre kvalitet och lägre pris? Måhända ligger det andra överväganden bakom anledningarna att införa och höja utbildningsavgifter. Måhända är de nöjda med den befintliga kvaliteten och priset på utbildning, men inte med vem som betalar.

Rankinglistor är omdiskuterade, men varje år dyker det ändå upp braskande rubriker kring toppuniversiteten högst upp på de olika listorna. Det vi borde diskutera är kanske hur Sverige lyckats med den i sammanhanget nästan omöjliga uppgiften att ha 6 lärosäten bland de 200 främsta i världen.43) KI, 89) Lunds universitet, 129) Stockholms universitet, 147) Uppsala universitet, 193) KTH, och på plats 199) SLU.

Andra om Hotson och om Storbritanniens utbildningspolitik.

Men efter en mycket bildat – och underhållande – resonemang kom panelen - och även Leif - fram till att bildning visserligen kräver mer än bloggande, men att bloggar är en del av världen och att bildning underlättar för att ta till sig och värdera det som presenteras där. Och att man rent av är obildad om man inte vet vad twitter är! 

Och som Lotta Gröning konstaterade: Det krävs bildning för att uttrycka en komplex tanke på 140 tecken! Så här sätter jag punkt.