Europaparlamentet – ett skilsmässobarn

21 mars 2012 – 10:25

Hur fungerar en organisation som har ett hem i Strasbourg, ett i Bryssel och ett i Luxemburg?

Under min vistelse vid Europaparlamentets session i Strasbourg slog det mig att den Europeiska unionens parlament i själva verket lever som ett skilsmässobarn med tredelad vårdnad.

Två av vårdnadshavarna är Belgien och Frankrike. Parlamentarikernas vardag i dessa två länder skiljer mycket åt. I trafikerade, regniga men livliga Bryssel (Belgien) har parlamentarikerna ett kontor. Här befinner de sig nära Rådet, Kommissionen och den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. I Bryssels parlamentsbyggnad finns fler och större kontorsutrymmen och de flesta parlamentarikerna har även sin bostad i denna stad. Parlamentarikernas andra kontor ligger i utkanten av lugna, gröna Strasbourg (Frankrike) vid sidan av den vindlande Ill, en avstickare till floden Rhen. Här arbetar parlamentarikerna mitt emot Europarådet. Strasbourgsvistelsen innebär för de flesta parlamentariker ett kontor av mindre och mer provisorisk karaktär och nätterna spenderas ofta på ett hotellrum.

Den ambulerande tillvaron innebär att parlamentarikerna behöver en dubbel uppsättning av många saker som är nödvändiga för att det dagliga arbetet ska fungera, så som kontorsmaterial, datorer, med mera. De måste utöver detta vid varje flytt packa med sig böcker, dokument och annat som behövs i det andra ”hemmet”.

Den tredje vårdnadshavaren är det pyttelilla landet Luxemburg. I Luxemburg ligger Europaparlamentets generalsekretariat. Generalsekretariatet har till uppgift att samordna lagstiftningsarbetet och att organisera parlamentets sammanträden, och hjälper också till med expertis och teknisk assistans. I Luxemburg finns alltså vårdnadshavaren som stöttar men inte träffar sin vårdnadstagare.

Hur kunde det bli så här?

Enligt EU:s grundfördrag ska sätena för Europeiska unionens institutioner, organ och byråer beslutas i samförstånd mellan medlemsstaternas regeringar. Det innebär att parlamentets officiella säte ligger i Strasbourg, att sekretariatet är förlagt till Luxemburg, och att utskottssammanträden och extrainsatta plenarsammanträden ska hållas i Bryssel. Sedan lång tid tillbaka pågår dock en diskussion om parlamentarikernas resor mellan Strasbourg och Bryssel. När parlamentarikerna själva har tillfrågats har de flesta uppgett att de skulle föredra att stanna i Bryssel.

Som för många skilsmässobarn får dock inte barnet bestämma själv utan vårdnadshavarna sätter prestige i att behålla vårdnaden. Vårdnadsfrågan blir i vissa fall så känslig att den utmynnar i en formell tvist mellan vårdnadshavarna, och så kan fallet vara även för Europaparlamentet. Under en nyligen genomförd tågresa tog en kollega till mig del av lite EU-skvaller om Europaparlamentets verksamhet under 2012 och 2013. I stället för sedvanliga 12 sessioner förlagda i Strasbourg finns det enligt denna person för dessa år endast 11 sessioner i Strasbourg inplanerade. Enligt”källan på tåget” går Frankrike inte med på detta och har därför stämt Europaparlamentet inför EU-domstolen.

Om detta stämmer är det ett intressant exempel på hur det kan gå när vårdnadshavare inte kommer överens. Och vem sätter barnets bästa (verksamheten) i fokus?

Josefin Edström är utredare på Saco och arbetar under våren på det fackliga kontoret i Bryssel.

Av Gästbloggare | Publicerat i Allmänt | Taggad | Kommentera

Zlatan och Iulia utmanar jantelagen

15 mars 2012 – 15:18

Som den sportfåne jag är drar jag ofta paralleller till idrottens värld. Fotbollslandslaget är på sätt och vis en minivariant av Sverige. För några år sedan skulle alla behandlas lika i landslaget. Det fanns inga stjärnor – alla var lika viktiga i det svenska lagbygget. Sveriges styrka var det disciplinerade sättet att spela. Kämpa var ordet framför andra. Alla hade sina roller och alla var underordnade laget. Spanjorer, jugoslaver och brassar hade bättre teknik, Sveriges chans var en utstuderad taktik och stenhård disciplin.

När Fredrik Ljungberg slog igenom och med tiden blev en allt större och hyllad stjärna i det engelska topplaget Arsenal hände något. Ljungberg var sällan med på träningsmatcherna utan bara i de viktiga fighterna. Media skrev om att det berodde på skador, att Arsenal inte ville slita på sin stjärna och att han var en diva som inte tyckte träningsmatcherna var viktiga. Exakt vad som var orsaken är inte min poäng. Vi kan kalla det Lex Ljungberg. Nu kunde helt plötsligt en spelare ses som lite viktigare än andra. De kunde få annorlunda behandling, stå över matcher och bestämma mer över sin medverkan i landslaget och på planen.

Idag är det ganska självklart att det är Zlatan som är den stora stjärnan. Förbundskapten Erik Hamrén hymlar inte med att han är vår viktigaste spelare. Spelet byggs nu runt superstjärnan Zlatan Ibrahimovic, något som var otänkbart för femton år sedan. Frågan jag ställer mig är hur Zlatan skulle klarat sig på en mer ordinär arbetsplats. Går det att vara kaxig, ta plats och ändå passa in på våra arbetsplatser.

Klart är att vi i Sverige inte klarar oss utan invandring. Vi har en problematisk demografisk situation och en åldrande befolkning. Andelen utrikesfödda i arbetslivet har nästan fördubblats mellan slutet av 90-talet till idag. Den etniska mångfalden har ökat avsevärt. Men vi har inte löst problemen, klarat utmaningarna och använt potentialen som en större mångfald innebär för ett samhälle.

Iulia Karlsson är idag forskare på Biomedicinskt centrum men hon föddes i Chisnau i Moldavien. Via studier i Ryssland hamnade hon i Uppsala genom kärleken till en svensk man. Läs om hennes erfarenheter om att passa in i sitt nya hemland Sverige. Enligt Iulia funkar det inte att ta mycket plats om du ska passa in i ett svenskt arbetslag eller en grupp. När hon däremot tonade ned sin personlighet och tystnade började folk att prata mer och ställa frågor till henne. Är det så här det ofta kan se ut eller har Iulia haft otur?

Kanske har fotbollslandslaget ett försprång jämfört med övriga Sverige. De har brutit sönder jantelagen men ändå behållit och utvecklat lagandan. Toppfotbollen av idag är internationell och penningstinn. Den starke vinner och kanske tjänar hela laget på detta. Vi har olika förutsättningar och olika behov. Om alla måste gå efter samma måttstock tappar laget kraft. Om du läst Zlatans bok vet du också att inte heller Zlatan haft en enkel resa. Men han har vänt tvivlet, aggressionen och sin bakgrund till något positivt. Han har blivit en fighter. ”Jag spelar bäst när jag är förbannad”, hävdar han. Det är nog svårare att göra samma resa på ett svenskt kontor.

Det är hög tid att fundera på hur vi behandlar varandra i olika situationer. Släpper vi in de nya, de unga, de annorlunda eller är vi mest tillmötesgående till de som växt upp på mammas gata. Studier visar att mångfald av bakgrunder, utbildningsinriktningar, tankesätt ökar produktiviteten. Men då måste vi också ta till oss, våga se nya lösningar och ta till oss av andra tankesätt. Upp till bevis.

Av Pälle Karlsson | Publicerat i Allmänt | Taggad, , , | Kommentera

Kvinnor måste också få tjäna pengar på sina företag

08 mars 2012 – 09:58

Det här blogginlägget ska handla om kvinnligt företagande. Ni vet det där företagandet som är lite mjukare, lite mer idealistiskt och självförverkligande. Och väldigt viktigt – en lösning på många olika samhällsproblem.  Men alldeles för litet.

Det är lätt att raljera över politikers missriktade välvilja. Det gjorde också Eva Blomberg som inledde ett seminarium på SNS i går. – Kvinnor har gått från att vara arbetskraftsreserv till att vara företagarreserv, ansåg hon. Eva Blomberg är professor i historia vid Södertörns högskola och är redaktör för SNS-boken Kvinnors företagande – mål eller medel. Hon hävdar att genom att tala om kvinnligt företagande, så skapar man en underordnad grupp, som avviker från normen.

Men kan man inte göra två saker samtidigt?  Långsiktigt verka för att kön inte ska spela någon roll och samtidigt se och motverka de skilda förutsättningar som uppenbarligen finns i samhället idag.

Jag pratar med Helena Hammar, HR- och managementkonsult, medlem i Akademikerförbundet SSR och en av Tillväxtverkets ambassadörer för kvinnors företagande. Hon driver de båda företagen ProfitHealth och Mindfizz Management Consulting. Helena Hammar säger att det är viktigt att synliggöra de kvinnor som är företagare: – Kvinnor är företagare, men bilden av företagaren är alltid en man.

Där har alla vi som arbetar med företagarfrågor ett ansvar att fundera ett extra varv varje gång vi väljer bilder, exempel och talare till seminarier. Annars reproduceras myten om företagaren som man igen och igen.

57 % av Sveriges akademiker är kvinnor. I en studie som snart publiceras har Saco tillsammans med våra systerorganisationer i Norge och Danmark studerat akademiker som driver tillväxtföretag. 22 % av dessa är kvinnor. (De två siffrorna är från olika tidpunkter och därför inte helt jämförbara). Det är en låg andel. Självklart ska inte kvinnor betraktas som en företagarreserv, och målet är inte nödvändigtvis att så många som möjligt ska starta företag, varken bland män eller bland kvinnor. Men vi vill att de ska starta företag, som har goda förutsättningar att växa och anställa och därmed bidra till tillväxt och välstånd.

Då vore det synd om några som har goda idéer och bra förutsättningar skulle låta bli att starta företag, på grund av att de är kvinnor och på grund av att det finns hinder för just kvinnor – praktiska eller mentala.

Jag frågade Helena Hammar om hon upplever att det finns speciella barriärer för kvinnor som är företagare. – Absolut, svarar hon, det finns till exempel större förväntningar på att kvinnor ska jobba gratis eller inte ta så mycket betalt. Det är lättare för män att få ett bra arvode.

Kvinnor som driver företag måste få synas och det måste vara OK även för kvinnor att driva företag som går med vinst och vars mål är att gå med vinst. Vi måste kunna tänka flera tankar samtidigt och verka på flera fronter. Men jag tror att utbildningen, både skola och högskola, har en viktig roll att spela för att skapa förutsättningar för ett jämställt och framgångsrikt företagande i Sverige.

Av Anna Kopparberg | Publicerat i Allmänt | Taggad, , , | Kommentera

Viktigt skilja på kvaliteten i utbildningen och kvaliteten på studenterna

07 mars 2012 – 10:56

Det är vanligt att sätta likhetstecken mellan högskolekvalitet och studenternas sysselsättning eller inkomster efter utbildningen. Kvaliteten antas avgöra studenternas möjligheter på arbetsmarknaden inte studenterna själva. Utbildningen har självklart betydelse men om studenter visar litet intresse under en anställningsintervju är det svårt att få intressanta jobb även med utbildningar av högsta kvalitet.

Samtidigt kan duktiga studenter med höga betyg från gymnasiet som har gått en högskoleutbildning av lägsta kvalitet bli väldigt framgångsrika bara för att de är motiverade och målinriktade. Utan särskilda analyser går det helt enkelt inte att koppla ihop högskolekvalitet med studenternas karriärer efter utbildningen.

Trots att utbildningens kvalitet har en framträdande roll i debatten och ofta kopplas ihop med studenternas karriärmöjligheter finns det få undersökningar av sambandet. Jag känner till en studie och den ingår i Linda Holmlunds (numera Simonsen) doktorsavhandling som lades fram vid Umeå Universitet år 2009 .

Studien är den första i sitt slag och bygger på metoder som är vanliga i den nationalekonomiska forskningstraditionen. Den granskar tre kvalitetsindikatorer som är vanliga i den internationella litteraturen fördelat över lärosäten; andel disputerade lärare, antal lärare per student och genomsnittsbetygen för de studenter som går vid samma lärosäte som de individer som analyseras.

Resultaten visar att kvalitetsindikatorerna har liten direkt inverkan på studenternas framtida inkomster. Det visar sig också att studenter med höga betyg söker sig till högskolor med stor andel disputerade lärare och många lärare per student. När hänsyn tas till det och var i landet studenterna arbetar, ja då finns det inte någon direkt effekt av kvalitetsmåtten.

Det är klart att studien inte belyser allt man vill veta, samtidigt som den reser en mängd frågor. En fråga är om måtten inte borde länkas till institutionen eller utbildningen istället för lärosätet. En annan fråga är om studenternas genomsnittsbetyg verkligen fångar upp vad studenter lär sig av varandra? Man kan också undra vad resultaten skulle bli med andra mått på kvalitet och andra metoder för att mäta sambanden? Det är inget konstigt, så är det med forskningsstudier och också ett av studiens viktiga bidrag. Den ger helt enkelt uppslag till nya studier.

Men ett centralt bidrag med studien är att den visar vikten av att skilja på kvaliteten i utbildning och kvaliteten på studenterna. Gör man det upptäcker man att högskolekvalitet kan ha mycket lite att göra med studenternas karriärmöjligheter efter utbildningen.

Håkan Regnér är doktor i nationalekonomi och arbetar på Sacos samhällspolitiska avdelning med frågor som rör lönebildning.

Av Håkan Regnér | Publicerat i Allmänt | Taggad, , , , | Kommentarer (3)

Vision har missat viktigaste poängen

05 mars 2012 – 15:51

Maria Ehlin KolkSaco Studentråd är uppbyggt av 19 Sacoförbunds studentsektioner. Vi samlar studenter inom de flesta utbildningsområden och lärosäten, allt från förstaårsstudenter till doktorander. I en tid när många LO- och TCO-förbund minskar växer Saco. Mycket tack vare alla studenter i Sacos studentsektioner som är närmare 100 000.

Fackförbundet Vision har också förstått vikten av att ha in studenter med framtidsperspektiv i sin förbundsstyrelse. De verkar dock ha missat den viktigaste poängen, att organisera studenterna demokratiskt och erbjuda dem plattformar för sitt engagemang.

Förra året satt jag som vice ordförande i Saco Studentråd och hade då uppgiften att slutföra en sammanställning över Sacos alla studentsektioner. Eftersom Saco samlar medlemmar efter profession samlas våra studenter också efter sitt framtida yrke. Exempelvis samlas de framtida läkarna som medicinestudenter, kulturvetarna hos DIK student och teknologerna hos Sveriges Ingenjörer. Professionstillhörigheten skapar gemensamma frågor att driva över geografiska gränser.

Studenterna i Saco rekryteras inte enbart för att höja medlemsantalet. De rekryteras för att det är självklart att prata om såväl grundutbildningsfrågor som fortbildningsfrågor och pensionsfrågor i ett fack- och professionsförbund. Dessutom finns ett framtidsperspektiv i alla frågor. Och här gör Saco Studentråds studentsektioner skillnad.

Sacos förbund är olika och våra studentsektioner i Saco Studentråd är olika. Gemensamt har vi dock någon form av demokratisk organisering av studenter. Vissa förbund har en mer traditionell struktur som Medicine Studerandes Förbund med lokalavdelningar med fullständiga styrelser och årsmöten på varje ort där läkarutbildningen finns. Andra tillämpar mer nytänkande sätt som Sveriges Ingenjörer med sina teknologval på internet.

Det viktiga är att studenterna erbjuds en plattform för sitt engagemang och en möjlighet att få påverka sin framtida profession genom sitt fackförbund. Vi i Saco har också en bit kvar till perfekta lösningar för alla studentsektioner. Men vi har kommit en bra bit på vägen, vilket vårt växande medlemsantal visar.

Förra helgen hade Saco Studentråd medlemsråd och nära alla 19 studentsektioner var samlade. Vi diskuterade vårt nya politiska program och det engagemang vi samlar är fantastiskt. Saco Studentråd driver frågor inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra studenters och nyexaminerades situation. Och tack vare alla engagerade medlemmar i Sacos studentsektioner vet jag att vi kommer att fortsätta växa och påverka studenternas värld till den bättre.

Maria Ehlin Kolk, stolt ordförande för Saco Studentråd 2012

Av Maria Ehlin Kolk | Publicerat i Allmänt | Taggad, , | Kommentarer (1)

Helt rätt men varför vänta, Borg?

02 mars 2012 – 10:21

Thomas JartsellMagasinet Di Dimension bjuder i sitt senaste nummer på intressant läsning när Anders Borg i en lång intervju (inte på nätet) ger sin syn på bland annat konjunkturen, eurokrisen och skattesystemet. Det sista är intressant, inte minst då han kommer in på värnskattens vara eller icke vara.

”Jag skulle hoppas att vi på lång sikt kan avskaffa den. Den är skadlig för tillväxten och för produktiviteten”, säger Anders Borg och fortsätter längre fram i intervjun:

”På längre sikt vill vi förstås också få bort en skadlig skatt som värnskatten. Det ligger lite längre fram i tiden, men förhoppningsvis under den tid då jag är finansminister. Det skulle kännas som en viktig del, om jag fick summera min gärning, att vi kunde få bort värnskatten.”

Det är givetvis glädjande att Anders Borg har för avsikt att avskaffa värnskatten. Men varför vänta? För att citera Anders Borgs egna utredare i Långtidsutredningen som kom förra året: 

”Ett flertal studier har under senare år räknat på vad ett avskaffande av värnskatten […] skulle innebära för skatteintäkterna. Dessa studier finner alla att ett avskaffande av värnskatten inte skulle kosta samhället något i form av minskade skatteintäkter, utan snarare öka skatteintäkterna. Vi anser därför att värnskatten bör avskaffas.”

Det blir allt tydligare att det behövs en stor skatteutredning. Ska vi lyckas öka antalet arbetade timmar i samhället, vilket är ett måste för att klara framtidens välfärd, är det inte hållbart med en skatt som finansministern själv kallar för skadlig och produktivitetshämmande.

Av Thomas Jartsell | Publicerat i Allmänt | Taggad, , | Kommentera

Favorit i repris

29 februari 2012 – 13:22

Thomas JartsellI dag kom LO med sin årliga undersökning av vad de kallar maktelitens inkomster. Eliten, som består av höga representanter från näringsliv, ideell sektor och det offentliga Sverige, tjänar 17 gånger mer än en industriarbetare, enligt rapporten. Det är en uppgång jämfört med förra året, då elitens lön var 15 gånger högre än industriarbetarens.

Jag skulle nu kunna skriva något om lönestatistik, om olika inkomstmått och om valet att redovisa inkomsterna före skatt.

Men vad jag än skrev skulle det omöjligt bli lika bra som det blogginlägg min tidigare kollega Eva Löfbom skrev med anledning av förra årets LO-rapport. Därför nöjer jag mig med att länka till hennes inlägg, ett stycke granskande journalistik när den är som bäst. Läs det.

Av Thomas Jartsell | Publicerat i Allmänt | Taggad, | Kommentera

Vågar EU:s invånare lita på politikerna?

24 februari 2012 – 14:32

Saco lyfte nyligen ett antal frågor gällande det svenska pensionssystemet i en debattartikel i Dagens Nyheter. Pensionsfrågan är en facklig kärnfråga då den i själva verket utgör uppskjuten lön. Pensioner är något som även diskuteras flitigt på EU-nivå. Förra veckan presenterade Europeiska kommissionen sin vitbok för ”tillräckliga, trygga och bärkraftiga pensioner” i vilken förslag till åtgärder presenteras för att stödja och komplettera nationella pensionsreformer.

I vitboken argumenterar kommissionen för att medlemsstaterna bör se till att deras arbetstagare stannar kvar längre i arbetslivet, bland annat föreslås att medlemsstaterna bör överväga att knyta pensionsåldern till landets medellivslängd. I dagsläget skiljer sig pensionsåldern i hög utsträckning åt mellan de olika Europeiska länderna och så gör även utgifterna. Enligt kommissionen varierar kostnaden för de allmänna pensionerna mellan 6 % av BNP i Irland till 15 % av BNP i Italien.

Kommissionen framhåller samtidigt att det är viktigt att löften om pensioner verkligen infrias så att man får den pension man har rätt att förvänta sig. Att pensionssystemet ska hålla i åtskilliga årtionden är även kärnan i Sacos debattinlägg.

På ett seminarium i Bryssel anordnat av Europafackets forskningsinstitut – Confronting uncertainty in European labour markets in the crisis - diskuterade ett antal forskare risken med att återkommande policyförändringar riskerar att skapa ökad osäkerhet och urholka förekomsten av tillit och fötroende i våra samhällen.

Vad litar du mest på – en politikers löfte eller ett kontrakt? Denna fråga ställde Noel Whiteside, forskare från University of Warwick, till seminariedeltagarna. För- och nackdelar gällande osäkerhet och risk diskuterades med att basera ett pensionssystem på marknadens kontrakt kontra politiska löften. Hur ska människor kunna lita på att de löften de får vid inträdet på arbetsmarknaden om att skjuta upp en del av sin lön för att ta ut den i form av pension också kommer att gälla 40 år senare när de slutar arbeta?

Återkommande förändringar i pensionssystemet blir en osäkerhetskälla, där de ska vara förutsägbara och en källa till trygghet. Detta är något som i hög grad har aktualiserats genom det grekiska reformpaketet. Grekiska pensionärer kommer att få en kraftigt minskad statlig pension i jämförelse med vad de hade förväntat sig under tiden de arbetade. Frågan är hur detta kommer att påverka grekernas, och kanske även andra länders medborgares, framtida förtroende till löften med lång tidshorisont.

Trots att förändringar skapar tillitsproblematik framhöll Noel Whiteside vid ETUI-seminariet att dagens pensionssystem i Europa är ohållbara. I stället för att höja pensionsåldern generellt förespråkar hon dock större flexibilitet och ifrågasätter varför man ena dagen ska arbeta och nästa dag vara pensionär. Whiteside menar att lösningen istället bör vara ett flexibelt utträde ur arbetslivet – med möjlighet att välja pensionsålder samt en återgång till att se pensionen som en kompensation för minskande arbetsförmåga. Detta skulle innebära att pensionen gradvis ökar medan man gradvis trappar ned på arbetsinsatsen.

Josefin Edström är utredare på Saco och arbetar under våren på det fackliga Brysselkontoret.

Av Gästbloggare | Publicerat i Allmänt | Taggad, , | Kommentera

Det enkla är det svåra

20 februari 2012 – 15:59

 Hur svårt kan det vara att skriva så att alla förstår. Om någon inte kan läsa det jag skrivit är det väl inte mitt fel, eller? Fundera på hur mycket du själv missar när du läser en utländsk tidning. Även om du förstår språket hyggligt tappar du mycket av nyanserna i texten.

Det svenska språket är rikt på metaforer, bisatser, facktermer och sammansatta ord. Vad är ett fackförbund, ett kollektivavtal och en löneförhandling? Även om samma ord finns i flera länder behöver det inte betyda samma sak. När svenska bönder strejkar kör de sällan ut sin traktor eller dumpar sin tomatskörd på torget.

Saco har skapat webbplatsen Omstart. Målgruppen är akademiker som flyttat till Sverige. Omstart ska förklara hur den svenska arbetsmarknaden fungerar och hjälpa till att knäcka koden för att hitta ett kvalificerat och spännande jobb i sitt nya land. Det är så mycket som fungerar på olika sätt i olika länder och det gäller att veta hur det går till i Sverige. När jag träffat internationella studenter har många sett ut som frågetecken när jag pratat om löneförhandling.
– Kan jag verkligen förhandla om storleken på min lön? Om inte jag tar jobbet med lönen som erbjuds gör väl någon annan det.

Jag var med på utbildnings- och arbetsmässan kallad Jubileumsbazaren för några veckor sen. Där upplyste jag flera iranska ingenjörer om att man kunde söka jobb som inte var utannonserade. De blev minst sagt förvånade.
– Du menar att det inte finns någon annons men att jag ändå ska söka ett jobb … Hur funkar det?

Jag ska nu tillsammans med andra som skriver på Omstart gå en utbildning i ”Lättläst”. Vi ska lära oss vad som är en svår text  och skriva så att alla ska förstå, även om du inte har svenska som modersmål. Lättlästa texter ska heller inte kräva förkunskaper för det är just dem som saknas hos läsaren.

Det kan också vara knepigt att förklara behovet av lättlästa texter för den som inte har några problem med att läsa. Den som själv prövat att söka jobb i ett annat land med ett annat språk och i en annorlunda kultur förstår säkert vad jag menar.

Slutligen kanske någon invänder att det är viktigare med information på engelska för de som har kommit till Sverige. De som kommer hit kan ju knappast svenska. Självklart är det så och ibland kan du både få jobbet och klara av jobbet genom goda kunskaper i engelska. Men det är heller inte alla som kan engelska. Och om du aldrig behärskar svenska så förstår du inte samtalen utanför mötesrummen och på fikarasten. Det är utanför mötesrummet som beslut fattas och det är här de sociala samtalen sker. Därför är det bäst för alla att som bor i Sverige att vi blir så bra som möjligt på svenska. Därför ser jag fram mot utbildningen i Lättläst. Jag vill bli bra på att skriva så att så många som möjligt förstår. Vad är det annars för mening med att skriva?

Fotnot: Omstart finns både i en engelsk och i en svensk version

Av Pälle Karlsson | Publicerat i Allmänt | Taggad, , | Kommentera

Säkerställ kvaliteten i utbildningen

17 februari 2012 – 14:40

Varje ung människa vars resurser och kunskap inte tas till vara är ett samhälleligt slöseri och en katastrof för individen. Att inleda sitt yrkesliv med arbetslöshet kan dessutom få konsekvenser för lång tid framöver.

Många unga arbetslösa saknar utbildning. Saco tror att problemet med den höga arbetslösheten snarare har sin grund i utbildningssystemet än i arbetsmarknadslagstiftningen eller lönebildningen.
 
Därför måste vi se till att utbildningsreformerna verkligen ger resultat. Det duger inte att så många elever från grundskolan inte har behörighet till gymnasiet. Avhoppen från gymnasiet måste ner och andelen godkända elever som kan söka vidare på högskolan måste upp.
 
Som nyexad akademiker har du ett bättre utgångsläge. Högskoleutbildning ger en bättre ställning på arbetsmarknaden. Men det finns stora skillnader mellan olika utbildningar och det kan ibland ta tid innan unga akademiker får in en fot på arbetsmarknaden.

Saco vill inspirera till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska kunna hitta en väg fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får inte vara ett hinder. Genom att varje år ge ut Välja yrke, Framtidsutsikter och ordna Studentmässor bidrar Saco med vår kunskap för att öka förutsättningarna för att alla unga ska göra ett informerat val.

Samtidigt måste ungdomars tillgång till studievägledning i grundskola, gymnasium och på högskolorna säkerställas. Nyexade akademiker ska också ha rätt att träffa en kvalificerad arbetsförmedlare, som har kunskap om deras förutsättningar och deras arbetsmarknad.

Interaktionen mellan utbildning och arbetsmarknad kan bli mycket bättre. Här finns många vägar att underlätta steget från utbildning till arbetsmarknad för unga människor. Inslag av praktik, även i stora delar av den högre utbildningen, är ett sätt.

Sverige behöver kompetent arbetskraft och Saco är övertygad om att unga människor har en stor potential på arbetsmarknaden – om de får en utbildning av hög kvalitet och tillräckligt stöd för att kunna ta steget in på arbetsmarknaden.

Inlägget har även publicerats på Miljöpartiets partiprogramsblogg där partiet bjuder in samhällsaktörer att tycka till om ungdomsarbetslösheten.

Av Eva Oscarsson | Publicerat i Allmänt | Taggad, , , , | Kommentera