• Relaterade artiklar
• › Säkerställ kvaliteten i utbildningen
• › Viktigt skilja på lön och inkomst
• › Inkomst – dåligt mått på högskolekvalitet
• › Därför är rankinglistor problematiska
• › Därför är det viktigt att granska statistiken

Dela:

Tweeta

Skriv ut

E-post

Det är vanligt att sätta likhetstecken mellan högskolekvalitet och studenternas sysselsättning eller inkomster efter utbildningen. Kvaliteten antas avgöra studenternas möjligheter på arbetsmarknaden inte studenterna själva. Utbildningen har självklart betydelse men om studenter visar litet intresse under en anställningsintervju är det svårt att få intressanta jobb även med utbildningar av högsta kvalitet.

Samtidigt kan duktiga studenter med höga betyg från gymnasiet som har gått en högskoleutbildning av lägsta kvalitet bli väldigt framgångsrika bara för att de är motiverade och målinriktade. Utan särskilda analyser går det helt enkelt inte att koppla ihop högskolekvalitet med studenternas karriärer efter utbildningen.

Trots att utbildningens kvalitet har en framträdande roll i debatten och ofta kopplas ihop med studenternas karriärmöjligheter finns det få undersökningar av sambandet. Jag känner till en studie och den ingår i Linda Holmlunds (numera Simonsen) doktorsavhandling som lades fram vid Umeå Universitet år 2009 .

Studien är den första i sitt slag och bygger på metoder som är vanliga i den nationalekonomiska forskningstraditionen. Den granskar tre kvalitetsindikatorer som är vanliga i den internationella litteraturen fördelat över lärosäten; andel disputerade lärare, antal lärare per student och genomsnittsbetygen för de studenter som går vid samma lärosäte som de individer som analyseras.

Resultaten visar att kvalitetsindikatorerna har liten direkt inverkan på studenternas framtida inkomster. Det visar sig också att studenter med höga betyg söker sig till högskolor med stor andel disputerade lärare och många lärare per student. När hänsyn tas till det och var i landet studenterna arbetar, ja då finns det inte någon direkt effekt av kvalitetsmåtten.

Det är klart att studien inte belyser allt man vill veta, samtidigt som den reser en mängd frågor. En fråga är om måtten inte borde länkas till institutionen eller utbildningen istället för lärosätet. En annan fråga är om studenternas genomsnittsbetyg verkligen fångar upp vad studenter lär sig av varandra? Man kan också undra vad resultaten skulle bli med andra mått på kvalitet och andra metoder för att mäta sambanden? Det är inget konstigt, så är det med forskningsstudier och också ett av studiens viktiga bidrag. Den ger helt enkelt uppslag till nya studier.

Men ett centralt bidrag med studien är att den visar vikten av att skilja på kvaliteten i utbildning och kvaliteten på studenterna. Gör man det upptäcker man att högskolekvalitet kan ha mycket lite att göra med studenternas karriärmöjligheter efter utbildningen.