Hur står det egentligen till med den svenska jämställdheten? SCB presenterade den årliga lathunden; På tal om kvinnor och män, på ett seminarium idag. Och www.jamstalld.se anordnade ett sprinterlopp i högklackat, på en kullerstensgata i Visby. Kvinnorna fick se sig besegrade, vann gjorde en man!
Några slutsatser från SCB:s lathund:
Från gymnasieskolan examineras idag endast var femte flicka och pojke från ett program med jämn könsfördelning. Och endast ett fåtal yrken har jämn könsfördelning (kock och läkare, var två). På torsdag bjuder Saco in till valduell om varför vi fortfarande väljer så könstraditionellt till den högre utbildningen. Kanske får vi några förslag, på vad som kan förbättra statistiken då?!
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor består, och inte i ett av 355 yrken tjänar kvinnor mer än män och mönstret är att ju fler kvinnor i ett yrke, desto lägre medianlön. I en undersökning från Saco 2009 är mönstret detsamma. Endast i ett av 76 undersökta akademikeryrken tjänar kvinnor mer än män. Vår undersökning pekar på att löneskillnaderna till största del beror på att männen är överrepresenterade på de högsta befattningarna. Men det finns också löneskillnader som inte kan förklaras på annat sätt att de beror på kön.
En tredjedel av de sysselsatta kvinnorna och var tionde sysselsatt man arbetar deltid. Kvinnors arbetstid påverkas av antalet barn och yngsta barnets ålder. Männens arbetstid påverkas inte alls av detta. Resultatet är självklart. Kvinnors livslön påverkas starkt negativt. Kvinnornas årsinkomster är konstant lägre, hela livet.
Några saker har dok blivit bättre. Männens uttag av föräldrapenningen ökar sakta och de kvinnliga professorerna har blivit något fler. Små, små steg…..
