Ungdomar och arbetsmarknaden

Idag arrangerade Svenskt Näringsliv ett första seminarium i en hel serie under våren, på temat Ungdomar och arbetsmarknaden. Saco var naturligtvis representerat, både i publiken, och inte minst i panelen i form av Saco Studentråds ordförande Lisa Gemmel.

Seminariet inleddes med att Per Skedinger från Institutet för Näringslivsforskning (vars huvudman för övrigt är Svenskt Näringsliv) presenterade en del av sin forskning kring ungdomsarbetslöshet i relation till anställningsskydd och minimilöner.

Det är alltid svårt att korrekt och med få tecken sammanfatta någon annans presentation, så därför kan du titta på Per Skedingers bilder här. Skedinger menade att minimilöner och ett starkt anställningsskydd bidrar till ungdomsarbetslösheten. Därefter fick Lisa Gemmel från Saco Studentråd och Tobias Lindfors från StudentConsulting kort reflektera över presentationen och ungdomsarbetslöshet. Gemmel framhöll att Saco Studentråd representerar ungdomar som valt att studera vidare, och de utgör inte den stora delen av ungdomsarbetslösheten. Men med det sagt så påverkar Saco Studentråd för att samverkan och arbetslivsanknytning ska bli starkare inslag i den högre utbildningen. Samma åtgärder kan fungera även på gymnasiet, för att förbereda eleverna på arbetsmarknaden och hur den fungerar. Tobias Lindfors från StudentConsulting framhöll att det är viktigt att öka matchningen på arbetsmarknaden, samt (lite förvånande men välkommet) att fribeloppet borde avskaffas och att skolan måste börja prata entreprenörskap redan på grundskolenivå.

Resonemanget om minimilöner och anställningsskyddet fick inte så stor plats i den påföljande debatten. En fråga som inte ställdes var till exempel hur man vet att minimilönerna är för höga. Jag hade gärna hört Per Skedinger resonera mer kring det, och det kanske jag får tillfälle till en annan gång. Så här funderar jag själv i alla fall: I dagsläget innehåller en del kollektivavtal skrivningar om löner. Skedinger tog upp Handels avtal som fastställer en minimilön för en viss ålderskategori och en viss erfarenhet, för unga. Det kollektivavtalet är skrivet för en viss bransch, och framförhandlat av fack och arbetsgivarrepresentanter. Hur kan vi vara säkra på att den minimilön parterna förhandlat fram inte motsvarar jämviktslönen för en artonåring i den specifika branschen med den specifika erfarenheten? Den svenska arbetsmarknaden har inte en centralt fastställd minimilön, utan inom varje bransch finns det möjlighet för arbetsgivare och fack att förhandla fram villkor, till exempel lönen, som gäller för deras avtal. Det innebär en betydligt mer flexibel situation än en lagstadgad minimilön.

Från publiken kom en fråga huruvida en kort period av arbetslöshet fick så stora konsekvenser för den arbetslöse. Tyvärr är det så, vilket bland annat en studie från IFAU och Marie Gartell gör gällande. Läs Anna Ekströms och Marie Gartells artikel på NewsMill angående just detta.

Ungdomsarbetslösheten är säkerligen en fråga som kommer fortsätta diskuteras i valrörelsen. Fortsättning följer alltså. Det här får räcka för idag. Men kommentera gärna hur ni själva resonerar!

Kommentera

Required fields are marked *

*
*